Dödens Portar

Mina tankar har idag gått till detta med döden. Alla människor råkar ju ut för detta både runt omkring sig och även själva en dag ( om inte Jesus kommer innan)står man där vid döden. Döden kan ju vara något främmande och kanske något skrämmande. Ingen vet vad som egentligen händer när vi dör, hur kommer det kännas, gör det ont, är man rädd osv. osv. Själv har jag varit många gånger rädd för döden. Men även döden har knackat på min dörr flera gånger. När min mamma dog för lite mer än 1år sedan var det mycket tungt och jag saknar henne oerhört mycket men det jag fick uppleva i och med hennes död ger mig förtröstan om att Jesus bär igenom detta med. Min mamma hade den sista tiden innan hon dog mycket dödsångest. Hon plågades svårt. Hon var mycket sjuk. Cancer i livmodern samt ett så dåligt hjärta sk hjärtsvikt. Sommaren 2010 skulle dom försöka ge henne strålning för hennes cancer. Tyvärr klarade hennes hjärta inte av detta. Och hon blev så dålig när hon låg i Linköping att dom ringde och sa att vi barn fick komma upp för dom trodde inte mamma klarade sig. Oh vad jag grät och bad den förmiddagen (lördag) som jag åkte upp. Då hör jag Herren säga till mig att han skulle inte låta sin dotter flytta hem än, hon skulle klara detta men snart, mycket snart ska hon få flytta sa han. Fast jag hörde Herrens ord så tvivlade jag och var så oroad. Men på söndag eftermiddag när jag var på väg upp och ringde min bror så säger han att hon har blivit piggare. Och efter detta så blev min lilla mor bättre och bättre. Det Jesus säger det håller. Jag fick ha min mor hos mig till den 29 november 2010. Och även innan hennes hemfärd fick man se Jesu hand fanns med. För det första så var jag och några troende vänner hemma hos mamma och sjöng och spelade och bad och även brödsbrytelse. Då fick en kär broder ( berättar han senare) se en ängel bredvid mamma.

Och den dagen Jesus hade planerat mamma hemfärd så var min syster och jag nere hos henne och fixade med jul gardiner, vi skämtade och skojade och hade så roligt och min bror och hans fru tittade förbi. Ja vi samlades alla syskon. Och detta är inte vanligt att vi gör. Men jag ser det som att Jesus lät oss samlas en sista gång. När vi gått strax efter kl.20 så ska mamma lägga sig. Hon fick hjälp av ett biträde. Precis när mamma ska lägga sig så ger hon upp andan. Bara sådär.  Det gick jättesnabbt. Och vad biträdet sedan berättat för mig så precis innan mamma ska resa sig från sin stol så ser biträdet hur mammas ansikte liksom skimrade.  Hon sa till mig att det var så märkligt. Detta biträde är inte mig vetlig en kristen människa.

Jesus var med mamma, han bar henne genom allt. Fast mamma var rädd många gånger så fanns Jesus ändå där. Jag tror att fast det ibland kan finnas fruktan för döden i våra liv, ja även annat som kanske skrämmer oss så finns Jesus alltid där. Vi vet att vi har ett hemland som väntar men kanske ibland vi blir mänskligt rädda, detta har Jesus full förståelse för. Han om någon vet hur det är att vara människa.

Så känner du dig som en dålig kristen för att du kanske fruktar döden. var inte det för Jesus ser igenom din fruktan. Och han vet vad fruktan vill säga. Jesus dömer dig inte och framförallt han överger dig inte. Trots att vi fruktar. rädda och osäkra många många gånger. Vi har ett hemland. Och våra nära och kära väntar oss där.

kram Alex